Läkarbesök och det stor avslöjandet där.
Klockan 11 satt vi, jag och Reine, i väntrummet.
Jag var inte lika nervös som innan vi åkte hemifrån. Min fina man tog ledigt för min skull och det värdesätter jag stort.
Men... nerverna fanns där och jag visste inte riktigt hur jag skulle lägga upp min "bekännelse".
7 minuter över 11 stod hon där. Doktor Rund. Ja, jag kallar henne så för hon är så liten och så vackert rund, med en liten "lilla My-tofs" på huvudet. Hon skulle passa in i en saga som den där magiska, godhjärtade och trygga trollmamman till de små trollbarnen som ofta är rädda för konstiga ljud och småkryp som vill ha närhet. Då kryper de upp i Mammas stora runda famn och de känner att inget i hela världen kan få dem otrygga.
Doktor Rund ledde oss in i rummet.
Jag berättade allt. Om mina 19 år som alkoholist.
Det fanns ingen som elst anledning att kasta skit på varken ex eller annat som påverkat att jag valt att ta till alkoholen.
Det var ju JAG som drack den. Ingen tvingade mig. Då får jag stå för konsekvenserna det ger.
Efter det 1 timma och 10 minuter fick jag tid till en sjuksköterska ca 40 minuter senare där skulle jag få veta hur jag ska slippa att hamna i delerium.
40 minuter senare träffade jag Syster Morgan Fridfull (Ja, han hade ett peace-mäke runt halsen).
Under 5 dagar ska jag få en medicin som ser till att jag slipper delerium och annat trams samtidigt som jag ska få B1-sprutor tre dagar i rad med början imorgon. Fast tabletterna mot delerium har jag börjat med idag.
Jag vill tacka er alla som har läst mina blogginläg kring detta.
Det är lite svårt att göra valet att vara helt öppen med denna sjukdom för den är så "smutsig" i folks ögon.
'
Ni får gärna kommentera och att antalet läsare av min blogg gick till nästan 600 idag... DET gör att ni ger mig en ännu större peppning, tröst, hopp och framför allt MOD att klara dessa första veckor.
TACK <3
//Christine
