Dan före Dopparedagen... eller nåt...
Herre min Jesu Krist så himla märklig jag känner mig.
Det är imorgon det gäller. Då går vi!
Den galna vandringen tar sin stora början och jag är lite av ett nervvrak. Men detta SKA vi klara.
AMEN!
Min hall ser ut som ett slagfält av saker: Cykelkärra, ryggsäckar, regnställ, triangakök, kåsor, små flaskor med grejer i som tvål och sånt.
Marcus sover...
Hjärnan surrar, hjärtat bankar och jag är förvirrad till kropp, själ och ande...
Återkommer.
